Innan du köper din första aktie måste du bestämma var den ska förvaras. Valet mellan investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring (KF) och ett vanligt aktie- och fondkonto (depå) påverkar skatten du betalar, mängden pappersarbete samt dina möjligheter att kvitta förluster. För de flesta långsiktiga sparare är ISK det smidigaste alternativet, men det finns situationer där en depå eller KF lämpar sig bättre.
I den här guiden reder vi ut skillnaderna, tittar på ett tydligt exempel och vägleder dig till rätt val.
Tre kontotyper i ett nötskal
| Konto | Hur skatten tas ut | Kvitta förluster? | Deklaration |
|---|---|---|---|
| Aktie- och fondkonto (depå) | 30 % på faktisk vinst vid försäljning | Ja | Du fyller i blankett K4 |
| Investeringssparkonto (ISK) | Årlig schablonskatt på kontots värde | Nej | Förifylld |
| Kapitalförsäkring (KF) | Årlig avkastningsskatt, dras av försäkringsbolaget | Nej | Inget att göra |
Den största skillnaden handlar alltså om huruvida du beskattas för den faktiska vinsten du gör eller enligt en schablon som baseras på det totala beloppet du har på kontot.
Aktie- och fondkonto – den traditionella depån
På en vanlig depå betalar du 30 procent skatt på vinsten den dag du säljer en aktie. Så länge du äger aktien händer ingenting skattemässigt. Om du säljer med förlust får du dra av den mot vinster, vilket kan sänka skatten avsevärt ett år då du har både vinster och förluster.
Nackdelen är administrationen. Varje enskild försäljning ska deklareras på blankett K4, och du måste ha koll på ditt omkostnadsbelopp, det vill säga vad aktierna kostade inklusive courtage. Även utdelningar beskattas med 30 procent, och för fonder på en vanlig depå tillkommer en årlig schablonskatt på innehavets värde.
Depån passar dig som:
- vill ha möjlighet att kvitta förluster mot vinster
- förväntar dig en låg avkastning eller sparar under en kortare period
- handlar med finansiella instrument som inte är tillåtna på ett ISK, till exempel vissa onoterade aktier
Investeringssparkonto (ISK) – smidigt och skatteeffektivt
På ett ISK betalar du ingen skatt på vare sig vinster eller utdelningar. I stället betalar du en årlig schablonskatt som beräknas på kontots genomsnittliga värde under året. Du kan köpa och sälja fritt utan att deklarera några affärer, eftersom allt fylls i automatiskt.
Följande regler gäller för 2026:
- Skattefri grundnivå: de första 300 000 kronorna av ditt totala sparande på ISK och KF är helt skattefria.
- Schablonintäkt: 3,55 procent av kapitalunderlaget (statslåneräntan på 2,55 procent plus en procentenhet).
- Effektiv skatt: 1,065 procent av det belopp som överstiger grundnivån.
Schablonskatten styrs av statslåneräntan den 30 november föregående år, och därför varierar procentsatsen mellan åren. Skattesatsen för 2027 bestäms alltså av ränteläget i slutet av november 2026, samt av eventuella politiska beslut efter valet.
ISK passar dig som:
- investerar på lång sikt och räknar med en avkastning som överstiger schablonräntan
- vill slippa hantera K4 och omkostnadsbelopp
- har ett sparande som ligger på eller under 300 000 kronor, eftersom du då slipper skatt helt och hållet
Kapitalförsäkring (KF) – ISK-kontots nära släkting
En kapitalförsäkring beskattas på ett sätt som liknar ISK, men skatten dras automatiskt av försäkringsbolaget, så du behöver inte deklarera den själv. Den skattefria grundnivån på 300 000 kronor delas mellan ISK och KF, vilket innebär att du inte får 300 000 kronor skattefritt per konto.
Formellt är det försäkringsbolaget som äger tillgångarna. Det innebär att du saknar rösträtt på bolagsstämmor, men också att bolaget sköter återbetalningen av utländsk källskatt åt dig.
KF passar dig som:
- vill kunna utse förmånstagare som får kapitalet om du avlider
- placerar pengar genom ett aktiebolag
- har ett stort innehav av utländska utdelningsaktier
Räkneexempel: ISK eller vanlig depå?
Anta att du har 500 000 kronor placerade i aktier under hela 2026 och att portföljens värde ökar med 7 procent.
På ISK:
- Skatteunderlag: 500 000 − 300 000 = 200 000 kr
- Schablonintäkt: 200 000 × 3,55 % = 7 100 kr
- Skatt: 7 100 × 30 % = 2 130 kr
På depå (om du säljer allt vid årets slut):
- Vinst: 500 000 × 7 % = 35 000 kr
- Skatt: 35 000 × 30 % = 10 500 kr
Här är ISK den klara vinnaren. Tumregeln är enkel: om du förväntar dig att avkastningen överstiger schablonräntan (3,55 procent för 2026) lönar sig ISK oftast. Blir avkastningen lägre eller gör du förlust kan en vanlig depå passa bättre, eftersom skatt då bara tas ut på den faktiska vinsten.
Vill du lära dig mer om hur kapitalvinstskatt, utdelningar och kvittning fungerar på respektive konto, och hur du räknar ut ditt omkostnadsbelopp, finns en utförlig guide om skatt på aktier och hur det funkar hos Skattekunskap.
Vilket konto passar dig?
- Nybörjare och långsiktiga sparare: välj ISK. Det är smidigt, och tack vare grundnivån på 300 000 kronor slipper många skatt helt.
- Aktiv handlare som vill kvitta förluster: en vanlig depå kan vara värd den extra administrationen.
- Du vill styra arvet eller sparar via bolag: överväg en kapitalförsäkring.
- Osäker? Du kan ha flera konton parallellt. Många sparare använder ett ISK för det långsiktiga sparandet och en depå för mer riskfyllda placeringar.
Vanliga frågor
Hur många ISK får jag ha?
Du får ha hur många ISK som helst hos olika banker och nätmäklare. Den skattefria grundnivån gäller dock per person och beräknas på ditt totala sparande.
Kan jag göra avdrag för förluster på ISK?
Nej. Eftersom du inte betalar skatt på vinster på ett ISK kan du inte heller dra av förluster.
Vad händer om jag har mindre än 300 000 kronor på ISK?
Då betalar du ingen schablonskatt alls för 2026, förutsatt att du inte har andra tillgångar på ISK eller KF som tillsammans överstiger grundnivån.



