- Investera pengar
Börja investera i aktier
Onlinekurs med Anton Gustafsson
En grundkurs där jag hjälper dig att bygga en stabil, långsiktig och framgångsrik aktieportfölj.
Börja investera i aktier
Onlinekurs med Anton Gustafsson
En grundkurs där jag hjälper dig att bygga en stabil, långsiktig och framgångsrik aktieportfölj.
Är du intresserad av att investera i kryptovalutor? Då har du hittat rätt! I Aktieskolans guide lär du dig bland annat att handla kryptovalutor och hur du kan tjäna pengar på det.
Disclaimer: Tänk på att det alltid innebär en risk att investera pengar i kryptovalutor, aktier, valutor och andra finansiella instrument. CFDs är en produkt med hög risk som kan resultera i att du förlorar allt ditt satsade kapital. Var noga med att du förstår riskerna innan du investerar i certifikaten. Ingenting ska läsas som rekommendationer på denna sidan. Länkarna är samarbetslänkar till Kraken, Safello, Avanza och Nordnet.
Bitcoin är den överlägset populäraste valutan och tack vare den Svenska tjänsten Safello så kan du nu köpa Bitcoin med Swish och Bank-ID på bara några sekunder!
Vad är en plånboksadress?
Allt du behöver är en crypto-plånbok att förvara dina Bitcoins i. Vi rekommenderar Coinbase.com som är en av världens ledande aktörer.
Läs mer och skapa en Coinbase Wallet nu!
Så hittar du plånboksadressen:
Lär dig vad kryptovalutor är för något och hur det fungerar.
Här har vi listat 13 av de största kryptovalutorna på marknaden.
Här kommer du igång och kan börja bygga din portfölj av olika valutor.
Vilka fördelar och framtidsutsikter har kryptovalutor?
Lär dig mer om vilka de största riskerna är.
Se de största valutornas kurser och marknadsvärden i realtid.
INTRODUKTION
Hur kan man inte bli nyfiken kryptovalutor? Tidiga har fått hög avkastning, volatilitet erbjuder fina möjligheter för den som vill aktivt spekulera genom daytrading.
Kryptovalutan som fenomen är ett relativt nytt sådant, vars roll i samhället ännu ej är helt klar, men som under senare år fått alltmer uppmärksamhet för dess unika och spännande funktioner. I och med att det riktas allt starkare kritik mot det nuvarande monetära systemet, så har kryptovalutan vuxit fram som ett tänkbart alternativ. Inte minst med tanke på den vidsträckta digitalisering som nu gradvis transformerar det moderna samhället.
Framtiden förblir som alltid oviss, men en sak kan man med ganska stark övertygelse konstatera: kryptovalutor och dess teknik kommer på ett eller annat sätt vara med och forma framtidens betalningsmedel. Samtidigt så försvinner guld alltmer som en underliggande tillgång för betalmedel. Många investerar dock fortfarande i guld och vi har skrivit en artikel för dig som vill lära dig att köpa guld.
Kunskap är som alltid makt, och genom att förstå sig på denna innovativa och nytänkande teknik — hur fungerar systemet, vilka potentiella användningsområden kan komma att växa fram, och hur förändrar det i sin tur miljön för investeringar? — så kan du som både konsument och investerare skapa dig goda förutsättningar inför framtiden, vad som onekligen komma skall, och se till så att just du redan nu ligger steget före gemene man.
Nedan följer vad är en förenklad introduktion till kryptovalutor som helhet, men även kortfattat om vad som skiljer de mest populära kryptovalutorna, från vilket du sedan kan fundera kring vart framtida användningsområden finns hos de olika kryptovalutorna, och på så vis förutse potentiellt lönsamma investeringar.
Jag tar självklart även upp hur man handlar och investerar med de olika valutorna, vilken plattform jag anses lämpa sig bäst, och kastar även in som en liten bonus några punkter man bör ha i åtanke innan man allokerar en del av sin investeringsportfölj till just kryptovalutor.
Denna guide lämpar sig framförallt för er som är relativt nya till ämnet, som ni sedan kan använda som språngbräda för att dyka djupare in i kryptovärlden och allt vad den har att erbjuda.
Precis som man säger i engelskan, “you snooze, you lose”, så är kommande kryptoraket knappast något man vill missa som investerare — resan har bara börjat!
VI TAR DET FRÅN BÖRJAN...
Kort och gott så är kryptovaluta en digital tillgång vars system använder sig utav avancerad kryptografi och avancerade algoritmer, till exempel elliptisk kurvkryptering, så kallade nyckelpar, och hashingfunktioner, för att både säkerställa och verifiera finansiella transaktioner, samt även kontrollera skapandet av ytterligare valutaenheter.
Genom kryptografin omvandlas information till en komplex kod, som fungerar som ett slags kvitto på transaktioner och köp, vars funktion gör det nästintill omöjligt att förfalska eller dubbel-spendera kryptovalutor (det sistnämnda förhindras idag av banker som agerar som en tredjeparts reglerare).
Till skillnad från det moderna banksystem som ligger till grund för nuvarande valutasystem, så är kryptosystemets funktionalitet helt och hållet decentraliserat. Det betyder att systemet att existerar utanför regeringarnas och diverse centrala myndigheters kontroll, vilket är en av anledningarna bakom den revolutionära andan inom krypto-communityn.
Denna decentralisering sker genom så kallad distribuerad databasteknik där så kallade blockchains samarbetar över ett “peer-to-peer” (P2P) nätverk, där nätverket fungerar som en slags offentlig databas i vilket samtliga transaktioner förblir transparenta.
Det underliggande systemet för kryptovalutor prioriterar på så vis anonymitet och säkerhet, och är i grund och botten tänkt att vara ett mer demokratiskt alternativ till det nuvarande systemet som ligger i statens händer.
Den decentraliserade kryptovalutan produceras i sin tur organiskt, med andra ord, på egen hand av det sammanhängande systemet, i en takt som är förutbestämd och inskriven i den underliggande koden.
De flesta kryptovalutor är utformade för att gradvis minska produktionen av den gällande valutan, och det finns oftast ett maxtak på hur många enheter som får tillåtelse att cirkulera i systemet totalt sett, vilket skiljer sig från traditionella fiat-valutor där pengar framförallt skapas via bankernas utlåning i digital form, men även av staten som trycker fysiska pengar genom nationens centralbank.
Skaparen till den första kryptovalutan, Bitcoin, samt det underliggande systemet som decentraliserade kryptovalutor bygger på, är den nästan legendariska individen känd som Satoshi Nakamoto. Denne person förblev länge anonym, men har under senare år trätt fram och visade sig vara en australiensisk entreprenör vid namn Craig Wright.
VARFÖR KÖPA KRYPTO?
Som jag nämnde kortfattat ovan, så är blockchain en databas som delas över ett nätverk av anslutna datorer, ett så kallat “peer-to-peer” (P2P) nätverk. Varje gång en ny transaktion registreras i systemet så skapas det också ett nytt block i databasen, som på så sätt växer successivt.
Blocken som skapas innehåller dels information kring när transaktionen genomfördes, och länkas även ihop med föregående block (se transaktion), vilket tillsammans då bildar en enda lång kedja, därav namnet blockchain/blockkedja.
Det anses vara mycket svårt att ändra ett block när de väl har lagts till i kedjan, och säkerhetskontroller utförs kontinuerligt av nätverket för att säkerställa att samtliga kopior av databasen är enhetliga.
Blockkedjor ligger på så vis till grunden för den långa rad av olika kryptovalutorna som existerar.
Nedan följer ett enkelt exempel på hur detta kan gå till:
En transaktion genomförs, där väsentlig information om transaktionen registreras, och som skrivs på av varje deltagare i form av en digital signatur.
Transaktionen kontrolleras av samtliga datorer i nätverket, som ser över transaktionens alla detaljer.
De transaktioner som giltigförklaras och därmed accepteras av nätverket läggs då till i ett block, som i sin tur innehåller en unik “hashkod” för både den aktuella transaktionen, men även för det föregående blocket.
Det nya blocket adderas därefter till den totala blockkedjan, vars ordning bestäms utav de unika hashkoderna som varje block tilldelats.
En del av systemets säkerhet ligger i skapandet av dessa nämnda hashkoder, som i sin tur skapas genom en matematisk funktion.
Enkelt förklarat så kan man säga att denna matematiska funktion genererar en sträng med bokstäver och siffror utifrån diverse digital information som den samlat in.
Säkerheten byggs på framförallt två inbyggda aspekter hos hash-funktion: Koderna som genereras är alltid av samma längd, oavsett storleken på själva transaktionen. Denna kod kan se ut på följande sätt: d5f7352abcc7b43159cd721f06d0c62230761640115ee3bh72a7e54be32tauu4
Skulle den ursprungliga informationen eller inmatningen ändras på något vis, hur liten förändringen än är, så genereras alltid en helt ny hashkod. Med andra ord, så kan det baserat på hashing bevisas att en blockchain inte har ändrats sedan den skapades. Om några transaktioner förändras, så förändras också den bakomliggande hashen.
Eftersom block-hash är tillverkat av en kombination av hasher för datadelarna i blockchainen, betyder detta att blocket-hash själv ändras. Varje block i kedjan har en koppling till hashen från det föregående blocket, vilket innebär att om någon av transaktionerna i det blocket ändras, så stämmer inte hashen för blocket längre överens med det gamla hash som finns i det föregående blocket.
Hascher som inte matchar varandra ”bryter” därmed blockchainen, eftersom det signalerar manipulation av något slag. Den ursprungliga, oförstörda uppsättningen av hashkoder finns fortfarande tillgänglig i de andra kopiorna av databasen som återfinns i de datorer som upprätthåller nätverket.
Dessa kopior representerar därmed de ”sanna” uppgifterna, och systemets inbyggda verifiering identifierar snabbt en ogiltig blockchain bland giltiga, där varje blockchain vars hash förblir oförändrad mellan den tid den skapades och den aktuella tiden räknas som giltig, eftersom den uppfyller systemets krav på oföränderlighet.
Tillsammans så gör det väldigt svårt för hackare att exploatera systemet.
Däremot kan förtroende vara ett potentiellt problem när nätverk saknar centraliserad kontroll. En lösning är att bara låta människor man känner och kan lita på gå med. Men eftersom blockkedjor och, till min kännedom, alla kryptonätverk, är öppna för vem som helst, så är det i detta fallet inte en kompatibel lösning.
Eftersom de som deltar i blockchain-nätverk förblir anonyma, så betyder det att det inte heller finns något sätt att veta i förhand om en deltagare är pålitlig eller ej.
För att lösa detta problem och skapa förtroende för systemet som helhet, så utsätts de datorer som försöker gå med och lägga till transaktioner i blockkedjan för olika tester, som i systemet går under namnet konsensusmodeller.
Dessa tester kräver att nätverksmedlemmar ”bevisar” sig själva, exempelvis genom “arbete” och “insats”.
För att lägga till ett block i kedjan måste datorer visa att de har gjort ”arbete”, vilket görs genom att lösa ett allt svårare beräkningspussel. Denna process, även kallat att “minea”, använder väldigt mycket datorkraft.
I gengäld för sitt arbete kan medlemmar få belöningar i form av kryptovaluta, även kallat tokens. Nätverkets deltagare måste även påvisa sin insats, vilket kan göras genom att köpa tokens. Ju fler tokens man har, desto mer tillåts man att minea.
Informationen i denna paragraf är generell, och olika kryptovalutor använder sig utav olika lösningar när det kommer till förtroende-problemet. Allra vanligast är de två jag nämnt ovan, arbete och insats, som på engelska kallas för:
Samtidigt som tekniken har utvecklats enormt under senaste decenniet, en utveckling som bara skyndats på under senare tids växande krypto-intresse, så har även en hel del andra potentiella användningsområden vuxit fram:
I takt med att digitaliseringen fortsätter sin alltmer accelererande framfart, så har iallafall jag svårt att se hur kryptovalutan, och dess underliggande teknik, i framtiden inte skulle ha en allt centralare roll i företagande och diverse samhällsfunktioner, utan att kunna sätta en mer exakt tidsram kring när detta kan komma att ske.
Möjligheterna att kombinera blockkedje-teknik med, till exempel, olika former av artificiell intelligens känns framförallt väldigt spännande.
Med det sagt, så bör framtiden vara ljus för kryptovalutor, även om det är omöjligt att säga exakt hur denna utveckling kommer arta sig.
TIPS & INSPIRATION
I listan som följer har jag inkluderat en extremt enkel beskrivning av de mest populära kryptovalutorna, detta för att ge er en känsla av den variation som existerar inom kryptovärlden.
Fastnar ni för någon speciell valuta, eller är extra intresserade av att lära er mer om en specifik sådan, så rekommenderar jag er framförallt att läsa igenom det relevanta “White paper” som finns att tillgå.
Där hittar ni mer tekniskt information om den gällande kryptovalutan, samt en djupare förståelse när det kommer till den underliggande filosofin bakom dess uppfinning.
Här är 13 kryptovalutor du kan investera pengar i:
Bitcoin är kort och gott den stora pionjären inom kryptovalutor; det var den första av sitt slag, och förblir än så länge också den mest populära och största när det kommer till det totala marknadsvärdet.
Sammanfattningsvis så är Bitcoin ett så kallat konsensusnätverk, det vill säga ett där samtliga deltagare (se datorer) arbetar tillsammans för att smörja det systematiska kugghjulet.
Det drivs alltså helt och hållet av sina användare i detta tidigare nämnda peer-to-peer system, vilket inte kräver någon central auktoritet för att fungera.
Det är därför ett nytt och helt unikt betalningssystem och utgör det första av många steg mot den stundande digitaliseringen av det internationella monetära valutasystemet
Ethereum är ledande inom blockkedje-baserade smarta kontrakt, där det sistnämnda i grund och botten är en digitalisering och automatisering av diverse transaktioner som ej kräver att en tredje part är närvarande.
När smarta kontrakt används i kombination med blockkedjeteknologi på detta sättet, så blir både kontrakt och systemet alltmer självgående och kan på så vis köras mer automatiskt när specifika villkor uppfylls.
Det räcker därmed, enkelt beskrivet, att justera den underliggande koden i linje med blockkedjan och dess smarta kontrakt, så sköter sedan systemet sig i stort sett helt själv; utan diverse driftstopp, bedrägerier, censurer, eller andra typer av störningar som kan komma från en tredje part.
Detta kan därmed underlätta och snabba på transaktioner som rör pengar, egendom, aktier eller annan form av handelsvara. Ethereum-nätverket har varit igång sedan sommaren 2015, och är en av de mer populära kryptovalutorna efter Bitcoin.
Ripple i sig är inte en kryptovaluta, utan en plattform/nätverk för finansiella transaktioner. Däremot så har även Ripple sin egna valuta, som går under initialerna XRP.
Nätverket i sig är byggt på öppen källkod och ett decentraliserat peer-to-peer system i enlighet med konsensusmetoden, och tillhandahåller finansiella transaktioner av en rad olika slag.
Detta inkluderar inte bara transaktioner i kryptovalutor, utan också i traditionella valutor, till exempel amerikanska dollar och japanska yen, råvaror, men även nischade specialenheter som insamlade mobilminuter och flygmil.
Ripple har varit igång sedan 2012, och är numera en av de större spelarna i kryptovärlden, mycket tack vare det stora intresset som kommit från diverse banker och finansinstitut.
Som valuta och plattform är Litecoin i stort sett en identisk kopia på Bitcoin-teknologin, där man använder sig utav ett decentraliserat peer-to-peer nätverk med en öppen källkod.
De tydligaste skillnaderna mellan Litecoin och Bitcoin, förutom de utseendemässiga olikheterna, är att den förstnämnda plattformen har ett större antal mynt i omlopp, en kortare generationstid för block, och använder sig utav en annan typ av algoritmer i sin hashing.
Litecoin ska på så vis genomföra transaktioner snabbare än sitt efterliknande original. Litecoin växte enormt under kort tid, och var i 2017 den första kryptovalutan som använde sig utav intressanta tekniker såsom “Segregated Witness” och “Lightning Network”-transaktioner, där man genom det sistnämnda genomförde en kontinentalöverskridande transaktion (San Fransisco – Zürich) på under en sekund.
Tills dess att jag har skrivit mer ingående artiklar om varje kryptovaluta, så rekommenderar jag er att ni googlar ifall ni vill lära er mer om dessa tekniker.
Cardano är en decentraliserad plattform som möjliggör komplexa programmerbara överföringar på ett säkert och skalbart sätt.
Det är enligt uppgift den första blockchain-plattformen som utvecklats ur en vetenskaplig filosofi och med en forskningsdriven strategi, och en av de första som byggdes på Haskell-programmeringsspråket.
Cardano försöker på så sätt leverera mer avancerade funktioner än något protokoll som tidigare har utvecklats, där utvecklingsteamet består av ett stort globalt kollektiv av expertingenjörer och forskare.
EOS är mer eller mindre en kopia på Ethereums decentraliserade plattform, som var den första av sitt slag att tillåta app-utveckling på sin plattform. Funktionerna är i stort sett desamma hos EOS som Ethereum, med fördelen att man tydligen kan hantera större kapacitet än Ethereum.
Man använder sig, precis som Cardano, insats istället för arbete som protokoll i nätverket, och är på så vis också ett snabbare nätverk. Då denna artikel först och främst är för att ge er en bred överblick av hur kryptovärlden ser ut och funkar, så är det svårt att säga så mycket mer utan att gå in på djupet.
Så här rekommenderar jag att man läser och jämför EOS med iallafall Ethereum innan man tar ett investeringsbeslut.
NEO är en decentraliserad open-source plattform som, likt sin större konkurrent Ethereum, bygger på ett nätverk av smarta kontrakt som är framtaget för att tillåta utvecklingen av appar om tredje-parts distribution och andra finansiella kontrakt på plattformen.
Nätverket kan genomföra hela 10,000 transaktioner varje sekund, och har en kontrollerad inflationstakt inbyggd i koden.
Plattformen styrs även på ett mer demokratiskt vis, då man som användare kan, beroende på hur många NEO-tokens man har, vara med och rösta på saker som rör systemets styrning och underhåll.
Sist kan det vara värt att nämna att NEO är ett kinesiskt bolag, vilket kan ge dom ett övertag i en annars svåretablerad marknad.
Dash är en utväxt från Bitcoin, det man ofta kallar för “altcoin”, som har som mål att förbättra vissa tillkortakommanden hos originalet, och därmed styras och genomföra transaktioner på ett smidigare och snabbare sätt.
Öppen källkod gäller också i detta decentraliserade nätverk, där de övergripande funktionerna styrs av så kallade Masternodes, som enkelt beskrivet arbetar “ovanför” miners, vilket ökar hastigheten hos nätverket.
För att bli en Masternode krävs det att man har minst 1000 tokens och vissa datorkapacitets-krav. Här tillåts även helt ospårbara transaktioner.
SÅ KOMMER DU IGÅNG
Trots att teknologin är relativt ny, så finns det redan idag ett helt hav av olika kryptovalutor. Precis som med bolagsinvesteringar, så rekommenderas det därför starkt att man göra sin läxa ordentligt innan man bestämmer sig för en investeringsstrategi:
Dessa är exempel på frågor du lämpligtvis bör besvara innan du lämnar dina pengars öde åt marknaden, och på så sätt säkerställa att din investering är genomtänkt och beslutet fattat enligt solida grundfaktorer, och inte för att du riskfyllt ryckts med i hypen.
En bra utgångspunkt är att börja läsa en kryptovalutas “white paper”, som ofta besvarar många av dessa frågor. Ni hittar länkar till några av dessa under de korta valuta-beskrivningarna ovan.
INTRODUKTION
Bakom idén till kryptovalutan finns, först och främst, en revolutionär anda. Till en början sågs det lite som klassamhällets svar mot statlig kontroll samt ett sätt att fly undan internationella lagar och regler. Även om teknologin och communityn har sedan Bitcoins introduktion mognat, så lever känslan kvar än i dag.
Att till stor del ha folkets vilja och kraft bakom sin utveckling är inget som bör underskattas, som lockas av de mer demokratiska karaktärerna av ett decentraliserat kryptonätverk.
Rent teknologiskt sett, så är ett av de stora genombrotten bakom blockkedje-tekniken hur man löst det så kallade Bysantinska generalsproblemet, ett klassiskt problem om förtroende mellan oberoende och potentiellt opålitliga parter över ett större nätverk, där lösningen ligger i att istället främja samarbete som leder till operativ harmoni.
En kortare beskrivning hur detta fungerar med blockkedjor finns att hitta under rubriken “Hur fungerar blockchain?” ovan.
I takt med att internet har växt och en allt större del av mänsklig interaktion nu sker digitalt, så har samhället också successivt förändrat sitt synsätt när det kommer till att värdera tillgångar.
Detta kan bland annat ses i den accelererande övergången till ett kontantfritt samhälle, men även i det faktum att många av de största och snabbast växande bolagen i världen håller till i teknologisektorn, där data och digital information är den riktiga hårdvalutan.
Kryptovalutor och dess teknik ligger definitivt i linje med denna utveckling, och bör, förutsatt att allt annat är lika, fortsatt kunna rida på dess utvecklingsvåg.
Samtidigt så ifrågasätts allt fler västerländska centralbanker i sin hantering av den nuvarande valutaregimen. Tittar man historiskt sett, så har finansmarknader, i takt med att ha dem vuxit avsevärt i storlek och inflytande, även gradvis drabbats av allt fler kriser.
Oftast har lösningen till dessa problem som uppstått i allt större drag varit att, på ett eller annat sätt, pumpa in enorma summor pengar i det finansiella systemet, som över sikt gynnas av en expansiv penningpolitik.
Problematiken med att ständigt öka mängden pengar i cirkulation är att värdet på valutan, teoretiskt sett, sjunker med tiden, eftersom en större dos pengar jagar samma antal varor.
Samtidigt så utgörs nu den stora majoriteten av penningmängden i moderna samhällen utav bankkrediter, och endast en liten procentandel är numera fysiska kontanter.
I Storbritannien, till exempel, är denna fördelning cirka 97 respektive 3 procent, och något lägre över Eurozonen med sina minst 92-93 procent av penningmängden i krediter (Lazzarato, 2012, s. 97).
Det betyder alltså att om samtliga av Storbritanniens befolkning skulle gå till sin bank för att ta ut kontanter, skulle endast 3 procent få ut fysiska sedlar. Dessutom så kommer dessa bankkrediter med en underliggande ränta, som förr eller senare måste lösas.
Utan att göra detta till en alltför djup diskussion om det moderna monetära systemet, så kan vi relativt enkelt konstatera att de nuvarande strukturerna som vilar på fiktiva fiat-valutor har väsentliga tillkortakommanden.
Som till synes blir allt tydligare i det moderna samhället i takt med att den sammanlagda räntebelastningen växer. Vill man läsa mer om pengaskapandet i den moderna ekonomin så har Bank of England skrivit en bra artikel, som ni hittar här.
Kryptotekniken är — dels med sitt decentraliserade styre, och även med en inflationstakt som är förutbestämd beroende på både maxtak och tillväxttakt i valutans kvantitet — på så vis ett mycket intressant alternativ för framtiden.
Tekniken har potential till att på ett uppenbarligen effektivt sätt adressera problem om inflation och diverse biverkningar som kommer från en överdrivet expansiv penningpolitik.
I dagens läge så konkurrerar olika nationers valutor mot varandra, och skiftar i värde mycket beroende på hur respektive stat och centralbank agerar.
I ett konsensus-baserat distributionsnätverk så som möjliggörs av blockkedje-teknologin, så hade valutakurser i stället styrts av tillgång och efterfrågan på marknaden, utan att en kontrollerande stat eller privatägd bank kan påverka penningmängden och därmed värdet på en valuta.
Som ett oberoende och opartiskt nätverk så finns det även möjligheter för lägre transaktionskostnader, då där inte finns någon tredje part som ska ha sin del av kakan, så att säga.
VAD BÖR MAN TÄNKA PÅ?
Kryptovalutor har till och från visat sig vara ganska volatila i sin prisutveckling. I dagsläget så är det kanske inte jätteförvånande: Marknaderna för kryptovalutor är fortfarande till stor del oreglerade.
Trots att det ständigt jobbas med att stärka säkerheten mot brott, så har ett flertal av de stora online-marknadsplatserna vid olika tillfällen blivit hackade, där så mycket som 4 miljarder Amerikanska dollar ska ha försvunnit.
Med andra ord så är kryptomarknaden fortfarande i sitt spädbarnsstadie, och kan när som helst komma att påverkas av utomstående faktorer som till exempel rör dess regelverk, eller statliga beslut om finansiella och politiska frågor.
Det kan därför vara lämpligt att inte bara jämföra de olika marknadsplatserna från ett säkerhetsperspektiv, men också hur de olika online-“plånböckerna” där man lagrar sina kryptovalutor skiljer sig.
Samtidigt bör man också som krypto-investerare göra det till en vana att följa nyheter och uppdateringar som har med de externa faktorerna som jag precis nämnde att göra, då betydelsefulla beslut kan trigga ordentliga svängningar i respektive valutakurser.
Även om det kanske inte anses vara en risk i sig, så är det långt ifrån alla företag som idag accepterar kryptovalutor som legitimt betalningsmedel.
Dessa valutor har därmed fortfarande en bra bit att gå innan det kan ses som universellt accepterade, vilket förblir ett överhängande dilemma som i framtiden måste lösas ifall kryptovalutorna ska kunna ta ytterligare steg i sin utveckling.
Slutligen vill jag även höja ett varningen finger, om något spekulativt, för att staten kan komma att ta åtgärder mot kryptomarknaden, som från deras synpunkt ofta ses lite som vilda västern. Här används ofta argument som rör pengatvättning och annan kriminalitet.
Sådan aktivitet ska självklart tas på största möjliga allvar, även om dagens banker har visat sig tvätta en hel del pengar åt kriminella dem också. Många centralbanker har redan satt sig in i teknologin och börjat fila på en egen digitalvaluta.
Hur det slutar kan vi bara spekulera i, men om staten skulle introducera sin egna digitalvaluta, så är det väl inte helt otänkbart att dem kan komma att också försöka begränsa användandet av andra digitalvalutor, i värsta fall till och med ogiltigförklara dem.
Riskerna med att investera i kryptovalutor kan därmed sammanfattningsvis summeras med följande punkter:
Att det finns mycket potential i denna nya teknik är enkelt att inse. Däremot kvarstår ett antal hinder för att kryptovalutan som teknik på riktigt ska ta fart och nå utbredd användning hos marknadsaktörer.
Prisstabilitet, skalbarhet, och likviditet är alla viktiga faktorer för att kryptotekniken ska nå sin fulla potential, och för att i sin tur kunna bli en attraktiv teknik för företagen. Som jag redan har nämnt, så kommer likaså hur olika regeringar väljer att reglera tekniken bli en avgörande faktor.
Investerare behöver tillräckligt skydd för att känna trygghet nog till att investera i tekniken, samtidigt som för mycket reglering kan komma att underminera en av de unika fördelarna hos ett decentraliserat kryptosystem.
Det nuvarande utvecklingsstadiet inom kryptovalutor och blockkedje-teknologi jämförs ibland med de tidiga skedet i internets historia och första användandet av email.
Detta ger oss lite perspektiv kring vart vi är i utvecklingsfasen, som fortfarande sker på ett relativt fundamentalt plan än så länge.
Skillnaden här är att internet, som är den underliggande teknik som möjliggör för krypto och blockkedjor, är redan färdigutvecklat.
På så vis är den grundläggande infrastrukturen redan på plats, och utvecklingen bör därför kunna ske allt snabbare.
SÅ KOMMER DU IGÅNG
Bestämmer man sig för att vilja ta del av en eller flera kryptovalutors prisutveckling, så finns det framförallt två enkla sätt att gå tillväga:
Mer om det nedan…
Skulle du av någon anledning föredra att investera i kryptovalutor hos din aktiemäklare, så finns det certifikat som följer prisutvecklingen hos specifika kryptovalutor.
Släng dock ett extra öga på avgiften vid respektive certifikat.
Som exempel så tar ett certifikat som följer Bitcoins utveckling, BITCOIN XBT, hela 2,50% i avgift, vilket även är fallet med Ethereums motsvarighet — en aning saftigt om ni frågar mig!
Det finns givetvis även möjlighet att köpa kryptovalutor genom certifierade marknadsplatser online, även kallade wallets eller plånböcker.
En av de största och förmodligen mest pålitliga marknadsplatserna är Kraken.com.
Kraken.com är en av världens ledande kryptovaluta-börser. Här kan du köpa, sälja och förvara mängder av olika kryptovalutor online. Genom att välja en stor och seriös aktör som Kraken så vet du att du gör ett säkert val för dina pengar.
SKATT PÅ KRYPTOVALUTOR
Trots att dem kallas för kryptovalutor, så klassas de ännu ej som riktiga valutor av Skatteverket.
Man behöver därför deklarera varje enskilt tänkbar transaktion, det vill säga; när man köper och säljer kryptovalutor via en marknadsplats online, eller om man använder det som betalningsmedel vid köp av något slag.
Kapitalvinsten på kryptovalutor ligger på samma nivå som ett klassiskt Aktie- & fondkonto, alltså 30%. Nedan följer ett räkneexempel på detta, annars finns mer information hos Skatteverket.
Att räkna ut sin skatt gör man enkelt genom att först dra av summan man initialt köpte sin kryptovaluta för, inköpspriset, från det du i slutändan får betalt för dem när du väl säljer, försäljningspris.
Får du då ett positivt resultat så beskattas den summan med 30%, alltså (försäljningspris – inköpspris) x 0.30 = din slutgiltiga skatt. Gör du däremot en förlust är det avdragsgillt till 70%. Svårare än så är det inte.
Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Ingenting som läses på Aktieskolan.se ska ses som rådgivning, vi skriver för att inspirera våra läsare till att skapa en bättre privatekonomi. Investeringar innebär alltid en risk och du står själv som ensam ansvarig över dina beslut. En stor del av Aktieskolans innehåll är skapat av frilansskribenter och samarbetspartners som tillsammans vill göra sajten bättre. Hittar ni något faktafel så önskar vi att ni rapporterar in det till oss.
Sidan innehåller samarbetslänkar till våra samarbetspartners (t.ex. Avanza bank). Det innebär att vi ibland kan erhålla en ersättning om du som besökare skapar ett konto hos vår partners via en länk från Aktieskolan.se. Du som besökare påverkas ej av länkarna. Läs hela vår disclaimer här.
Vi donerar till följande organisationer
Läs mer på Consiliumonline.se
Aktieskolan ägs av:
Consilium Online AB
Organisationsnummer:
559014-6725
Adress:
Borgås gårdsväg 4, 434 39 Kungsbacka
Kontakta oss:
kontakt@aktieskolan.se
