Aktieutdelning, även kallat utdelning, är ett av två möjligheter du har för att tjäna pengar på aktier. När räkenskapsåret är slut så beslutar styrelsen för hur mycket av bolagets vinst som ska delas ut till aktieägarna.
- Det vanligaste är att du får 2-5% av aktiekursen i utdelning (det kallas för direktavkastning)
- Missa inte videon längre ner på sidan som ger dig 6 bra tips om du vill investera i utdelningsaktier
FRÅGOR & SVAR
Vad är utdelning?
När räkenskapsåret har passerat delas pengar oftast ut till aktieägarna under förutsättning att det blivit en vinst. Ungefär 20-70 procent (vanligtvis ca 30-50 procent) av vinsten delas ut, resten behålls eller används av företaget för framtida expansion, reservkapital, investeringar etc.
Under senare delen av 00-talet har en tendens mot allt större utdelningar dock kunnat skönjas.
Styrelsen bestämmer hur stor utdelningen blir
Det är styrelsen som föreslår storleken på utdelningen, men årsstämman som beslutar om den. Om årsstämman däremot begär högre utdelning än vad styrelsen har föreslagit har i allmänhet styrelsen avgörandet. Detta på grund av att styrelsen vanligtvis har större insikt i bolagets verksamhet.
Historiskt sett har direktavkastningen i genomsnitt legat på ungefär 3-4 procent av investerat kapital, dock med individuella variationer. Om du exempelvis köper aktier för 10 000 kronor i ett företag skulle detta innebära 300 kr i utdelning varje år. På detta betalar du sedan kapitalskatt (förutsatt att du inte kvittar detta mot en förlust).
Processen vid en aktieutdelning
Vanligast är så kallad kontantutdelning då pengar utbetalas till aktieägarna. Det är inte ovanligt att extrautdelningar utöver ordinarie utdelning förekommer.
Observera att det kan finnas variationer för när nedanstående dagar infaller på grund av exempelvis helg eller vilken valuta som används. Kontrollera alltid vad som gäller för din aktie.
Årsstämmodag
Styrelsen beslutar om utdelning skall ske och hur stor den skall vara. På årsstämmodagen handlas aktien med rätt till utdelning. För att få ta del av utdelning krävs att aktien ägs när börsen stängs denna dag och alla som då finns med i aktieboken får utdelning, oavsett hur länge de haft aktien.
Det viktigaste att komma ihåg är att aktieägaren skall äga aktierna vid börsens stängning dagen innan X-dagen för att ha rätt till utdelning.
X-dag
nfaller vanligtvis dagen efter årsstämman. Står för exclusive dividend-day, dvs dagen utan utdelning. På X-dagen börjar aktien att handlas utan rätt till utdelning, vilket åtminstone i teorin betyder att aktiekursen borde sjunka med lika mycket som utdelningen utgör.
Detta eftersom någon rätt till utdelning inte längre föreligger. Om priset på aktien går ner sjunker också P/E-talet, och orsaken till detta bör man alltså vara medveten om.
Avstämningsdag
På avstämningsdagen kontrollerar EuroClear vilka som ägde aktier vid stängning dagen innan X-dagen. Avstämningsdagen infaller tre bankdagar efter årsstämmodagen pga eftersläpningar i systemet och vilka som ägde aktierna då ”upptäcks” inte förrän nu.
Utdelningsdag
Dagen då utdelning görs till aktieägarna. Denna dag infaller vanligtvis tre bankdagar efter avstämningsdagen.
Exempel:
Aktiekursen står i 145 kr och utdelningen har bestämts till 5 kr/aktie. Kalle köper 100 aktier en timme innan börsen stänger på årsstämmodagen, man skulle kunna se det som att han har köpt både aktiekurs och utdelning.
På morgonen på X-dagen säljer han sina aktier men har rätt till utdelning eftersom han ägde aktierna när börsen stängde på måndagen. När börsen öppnar på X-dagen ser säljare och köpare till att kursen faller lika mycket som utdelningen, dvs 5 kr/aktie, eftersom bolaget nu är värt fem kronor mindre per aktie då dessa pengar kommer att försvinna ut ur bolaget när de delas ut. Aktien står då i 140 kr/st.
Att tänka på
I detta exempel har Kalle egentligen inte gjort någon förtjänst eftersom aktien har sjunkit lika mycket som utdelningen han kommer att få. Observera dock att aktiekursen i praktiken kan förändras på ett annat sätt, exempelvis att den inte riktigt sjunker lika mycket som den borde i teorin.
Skilj alltså på X-dag (den dag då aktien handlasutan rätt till utdelning) och själva utdelningsdagen (dagen då utdelningfaktiskt sker).
6 tips för dig som vill investera i utdelningsaktier
Bolag som delar ut mycket pengar eller har en stabil utdelningshistorik kallas ofta för utdelningsaktier. Här kan du se utdelningsaktierna med högst utdelning!
Bolagen har ofta en utdelningspolicy
Ett problem med själva idén att ha en utdelningspolicy är just att bolaget bör hålla sig till den. En avvikelse kan leda till negativa konsekvenser för bolagets aktiekurs. Låga utdelningar är exempelvis bra om företaget har mycket skulder eller ett stort investeringsbehov.
Företag i tillväxtfas kanske inte har samma önskan att dela ut kapital till aktieägarna som ett färdigväxt mer stabilt bolag i en mogen marknad har. Tillväxtföretag har oftast en strävan att använda kapitalet till fortsatt utveckling, forskning samt expansion. Detta gör att det är vanligare med ingen utdelning alls hos mindre företag.
Utdelnings betraktas ofta som något bra
De flesta forskare förefaller vara överens om att utdelningar påverkar marknadens syn på företaget och anledningen är den så kallade ”Cash flow signaling hypothesis”. Utdelningar ger helt enkelt signaler till investerare och marknaden.
En högre utdelning betraktas vanligtvis som något bra och ger positiva signaler inför framtiden, medan en lägre utdelning sänder signaler som kan tyda på en mer problemfylld framtid. Det finns också rapporter som visat att en höjd utdelning brukar följas av bättre resultat efterföljande år. Vanligtvis strävar aktiebolaget efter att hålla jämna utdelningar utan att tvingas sänka dem.
Vissa bolag har noterade preferensaktier som generellt ger en hög och förbestämd utdelning till sina aktieägare.
Kan bli kandidater till uppköp
Ett företag med en sparsam utdelning bygger lätt upp en stor kassa och riskerar då att bli uppköpt av konkurrenter, denna risk är störst om det inte finns tydliga storägare som har ett övertag i aktien.
Kritik har riktats mot att vissa grupper av riskkapitalister samt hedgefonder har ett kortsiktigt perspektiv i sitt ägande, med krav på höga utdelningar som inkasseras. Sedan säljs aktierna när kassorna är relativt tömda. Detta kan leda till problem för företaget när en lågkonjunktur står för dörren.
Överlikviditet om kapital inte investeras eller delas ut
Om en överlikviditet föreligger, dvs om bolaget har en stor kassa, kan det finnas incitament att dela ut en stor del av detta till aktieägarna. Nackdelen är att felaktiga signaler kan sändas till marknaden och oftast eftersträvas just därför en jämn utdelningspolicy. Ekonomen John Lintner menar att den optimala utdelningspolicyn är små ökningar i en jämn takt varje år, även om resultatet ökar markant. På så sätt upplever aktieägarna att ledningen har råd att hålla en jämn utdelningsnivå, även om resultatet skulle minska.
