Ordet risk beskriver sannolikheten för att någonting ej önskvärt kommer att inträffa medan begreppet chans snarare beskriver möjligheten för att någonting önskvärt kommer att inträffa.
När begreppet risk kopplas till investering och finansiering menas sannolikhet för kapitalförlust.
En placering på lång sikt med högre risk ger högre sannolikhet till större avkastning än en placering med lägre risk på lång sikt.
RISK & REWARD
Risk när du investerar i aktier
Risk brukar i investeringssammanhang kopplas till begreppet volatilitet, dvs hur stora kursrörelser ett finansiellt instrument har. Desto mer en aktiekurs svänger upp och ner, desto mer volatil är den.
Begreppen risk och volatilitet hör ihop med varandra, risk mäts med hjälp av volatilitet. Desto högre volatilitet, desto högre risk men samtidigt större chans till högre avkastning.
Högre risk bör innebära teoretiskt högre avkastning
Om en investerare är villig att ta stora risker borde denne också ha rätt att kräva högre avkastning som kompensation för ökad risk. High risk, high reward är ett begrepp som brukar användas för att illustrera kopplingen mellan risk och avkastning.
För att ha möjlighet till stora vinster måste man också vara villig att ta stora risker.
Börja investera i dag!
Öppna ett kostnadsfritt ISK-
Investera i aktier & fonder
-
Sätt upp automatiskt månadssparande
-
100% kostnadsfritt att öppna konto
Hur kan man sprida riskerna?
Vanliga råd till aktieägare är att sprida riskerna. Detta kallas med ett annat ord för att diversifiera och innebär att man investerar i flera olika aktier eller finansiella instrument och inte i ett enda. Om en av aktierna förlorar mycket i värde blir förlusten inte lika stor, nackdelen är att man går miste om större vinst om just denna aktie i stället ökar mycket i värde.
Skall man då sprida riskerna? Svaret är ja på den frågan om man vill ha lägre risk. Är man däremot beredd att ta en högre risk med möjlighet till högre avkastning behöver man inte sprida riskerna lika mycket. Detta kräver dock en noggrannare analys av de investeringar som planeras att genomföras.
Risk kan främst delas in i två kategorier, marknadsrisk och bolagsrisk.
Marknadsrisk
En allmän risk som gäller hela aktiemarknaden. Faktorer som inverkar på marknadsrisken påverkar samtliga företag och aktiekurser. Vid en generell nedgång faller i princip de flesta aktierna. Marknadsrisken påverkas av konjunktur, räntor, inflation och liknande och för en enskild aktie mäts denna marknadsrisk med hjälp av betavärdet.
Marknadsrisken kan minskas genom att man i stället för aktier investerar i räntebärande instrument. Marknadsrisk kallas även systematisk risk eller diversifierad risk.
Bolagsrisk
Den risk som är förknippad med ett enskilt bolag. Denna risk är lika med total risk om allt kapital är investerat i ett enda bolag. Om ett enskilt bolag gör ett dåligt resultat, går i konkurs eller liknande är det förknippat med bolagsrisk. Att spara i flera olika bolag minskar den totala risken.
Lägre bolagsrisk förknippas vanligtvis med återkommande stabila vinster, få eller inga förluster, låg skuldsättning, tryggt ägarskap etc. Högre bolagsrisk associeras däremot med ojämna vinster, återkommande förluster, stora skulder, riskabel affärsidé, ett mindre bolag etc. Bolagsrisk kallas ibland också för osystematisk risk eller diversifierbar risk.
Aktierisk brukar sammankopplas med bolagsrisk och betraktas ofta som en del av bolagsrisken.
Aktierisk eller aktiekursrisk
Denna risk beror på bolagsrisk, värdering (vanligtvis p/e-tal) samt volatilitet och beskriver risken för en kursnedgång i aktien. Övervärderad aktie, dvs. högt p/e-tal, ger högre risk och vice versa.
Högre volatilitet medför en svängigare aktiekurs och därmed också högre risk. Aktierisken påverkas av rapporter, nyheter om bolaget, uppfattning om framtida utveckling etc.
Nedan följer exempel på andra typer av risker som kan påverka ett finansiellt instrument.
Likviditetsrisk
Risken för att en finansiell investering inte går att omsätta till likvida medel tillräckligt snabbt till ett marknadsmässigt pris. Högre likviditetsrisk innebär ofta större spread mellan säljare och köpare, samt färre och mindre volymer som handlas.
Volatilitetsrisk
En risk som beskriver hur pass mycket aktiekursen svänger. En hög volatilitetsrisk innebär stora variationer i kursen.
Branschrisk
Risken för att en hel bransch ska drabbas av kursfall. Att investera alla aktier i en bransch kan vara riskfyllt om hela branschen drabbas av exempelvis lågkonjunktur. Att diversifiera sina investeringar i olika branscher är därför ett sätt att minska riskerna.
Ränterisk
Risken att värdet på ett finansiellt instrument förändras på grund av marknadsräntan. Detta gäller både obligationer och aktier. Går räntan upp brukar exempelvis börsen gå ner. Går räntan ner blir avkastningen på dina bankbesparingar däremot lägre.
Valutakursrisk
Vid handel med finansiella instrument på utländsk börs tillkommer en valutarisk. Valutan som aktien handlas i kan fluktuera upp och ner och därmed öka eller minska värdet på din aktie när försäljning sedan sker.
Skatterisk
Risken att få betala högre skatt än beräknat på grund av osäkerhet vad gäller skattelagstiftning, domstolspraxis och andra skattemässiga följder. Exempelvis kapitalförsäkringar har varit föremål för diverse diskussioner vad gäller kapitalskatt, avkastningsskatt och liknande.
Inflationsrisk
Inflationen kan urholka värdet på ditt sparande. Deflation, som är väldigt sällsynt, ökar i stället värdet på ditt sparande.
Kreditrisk
Risken att en investerares motparts kreditvärdighet förändras till det sämre. Om exempelvis utgivaren av en företagsobligation går i konkurs kan innehavaren av obligationen förlora stora delar av sitt investerade belopp beroende på hur förmånsrätterna vid konkurs förhåller sig.
Kreditvärdering hos motpart spelar också in. Om ett kreditinstitut sänker kreditbetyget för ett bolag kan det inverka negativt på aktiekursen.
Legal risk
Risken att lagförändringar påverkar ett finansiellt instrument negativt, exempelvis försämrar möjligheterna för vissa produkter eller dylikt.
Politisk risk
Risken för att politiska beslut eller instabilitet skall påverka aktiekursen. I länder med politisk osäkerhet kan detta vara en faktor.
