Branschindelning
Det finns i dag två stycken konkurrerande system när det kommer till indelning av verksamheter i olika branscher (branschindelningar), Global Industry Classification Standard (GICS) och Industry Classification Benchmark (ICB).
- Sprid riskerna i din investeringsportfölj genom att investera i flera olika branscher och marknader
Börja investera i dag!
Öppna ett kostnadsfritt ISK-
Investera i aktier & fonder
-
Sätt upp automatiskt månadssparande
-
100% kostnadsfritt att öppna konto
FRÅGOR & SVAR
Vad innebär branschindelning?
Fördelen med ett standardiserat klassificeringssystem är att olika företag och branscher kan jämföras med varandra på ett enhetligare och enklare vis. Detta underlättar också diverse investeringsstrategier då det tydligare framkommer hur sektorer är definierade och uppbyggda.
De två system är ganska lika varandra, även om det finns vissa variationer. GICS utvecklades av Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor’s (S&P), medan ICB utvecklades av Dow Jones och FTSE.
10 grundläggande sektorer i varje bransch
Ovan visas de båda systemens grundläggande tio sektorer. GICS har vidare 24 industrigrupper, 68 industrier och 154 underindustrier medan ICB har 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer. Dessa system revideras med jämna mellanrum och då kan antalet klassificeringar ändras.
Enligt GICS själva finns mer än 37 000 företag i deras databas och enligt ICB finns över 60 000 bolag världen över i deras system. Båda systemen är egentligen ganska lika varandra, båda har exempelvis fyra hierarkier.
Rent generellt kan man säga att alla index som är kopplade till MSCI och S&P använder sig av GICS-klassificering och alla som använder sig av Dow Jones och FTSE använder sig av ICB-klassificeringen.
Produktorienterad eller marknadsorienterad klassificering
Det finns flera sätt att klassificera branscher, antingen via en produktorienterad klassificering eller en marknadsorienterad klassificering. Skillnaden är att en produktorienterad klassificering utgår från bolagets produkter i stället för vilken marknad bolaget arbetar på.
Ta exempelvis två företag där det ena erbjuder utgrävningstjänster och det andra säljer grävskopor. De jobbar inom samma bransch men skulle klassificeras olika med ett produktorienterat synsätt eftersom det ena erbjuder en tjänst och det andra en produkt. Med en marknadsorienterad klassificering hamnar de närmare varandra.
Produktorienterad klassificering på konsumentnivå
ICB har en produktorienterad klassificering på konsumentnivå med indelning i varor och tjänster, medan GICS har en mer marknadsorienterad klassificering på just konsumentnivån där fokus ligger på konjunkturkänslighet. Exempelvis om det rör sig om icke-konjunkturkänsliga detaljhandelsvaror som läkemedel, mat och dryck eller mer konjunkturkänsliga produkter som bilar, motorcyklar, restauranger och hotell.
Bolagets huvudsakliga affärsverksamhet
Företagen klassificeras utifrån bolagets huvudsakliga affärsverksamhet och den viktigaste faktorn beror på var bolaget främst får sina inkomster ifrån.
Ofta är det så att aktier påverkas av faktorer som inverkar på hela branschen. Priset på guld påverkar till exempel guldbranschen, priset på olja oljebranschen etc. För att underlätta diversifiering och riskbedömning är det fördelaktigt att dela upp branscherna enligt vissa förutsättningar. Bolag i samma bransch analyseras oftast baserat på liknande faktorer.
Alla branscher har sina egna egenskaper
Alla branscher har sina egna speciella egenskaper vad gäller kunskaper, risker, regelverk, konjunkturkänslighet, betavärde, p/e-tal samt andra specifika förhållanden som gör varje bransch unik. Tänk på detta när du gör en analys.
