Gör som +15.000 andra, prenumerera på våra investeringstips:
- Investera pengar
Börja investera i aktier
Onlinekurs med Anton Gustafsson
En grundkurs där jag hjälper dig att bygga en stabil, långsiktig och framgångsrik aktieportfölj.
Gör som +15.000 andra, prenumerera på våra investeringstips:
Börja investera i aktier
Onlinekurs med Anton Gustafsson
En grundkurs där jag hjälper dig att bygga en stabil, långsiktig och framgångsrik aktieportfölj.
Det finns i dag två stycken konkurrerande system när det kommer till indelning av verksamheter i olika branscher (branschindelningar), Global Industry Classification Standard (GICS) och Industry Classification Benchmark (ICB).
FRÅGOR & SVAR
Fördelen med ett standardiserat klassificeringssystem är att olika företag och branscher kan jämföras med varandra på ett enhetligare och enklare vis. Detta underlättar också diverse investeringsstrategier då det tydligare framkommer hur sektorer är definierade och uppbyggda.
De två system är ganska lika varandra, även om det finns vissa variationer. GICS utvecklades av Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor’s (S&P), medan ICB utvecklades av Dow Jones och FTSE.
Ovan visas de båda systemens grundläggande tio sektorer. GICS har vidare 24 industrigrupper, 68 industrier och 154 underindustrier medan ICB har 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer. Dessa system revideras med jämna mellanrum och då kan antalet klassificeringar ändras.
Enligt GICS själva finns mer än 37 000 företag i deras databas och enligt ICB finns över 60 000 bolag världen över i deras system. Båda systemen är egentligen ganska lika varandra, båda har exempelvis fyra hierarkier.
Rent generellt kan man säga att alla index som är kopplade till MSCI och S&P använder sig av GICS-klassificering och alla som använder sig av Dow Jones och FTSE använder sig av ICB-klassificeringen.
Det finns flera sätt att klassificera branscher, antingen via en produktorienterad klassificering eller en marknadsorienterad klassificering. Skillnaden är att en produktorienterad klassificering utgår från bolagets produkter i stället för vilken marknad bolaget arbetar på.
Ta exempelvis två företag där det ena erbjuder utgrävningstjänster och det andra säljer grävskopor. De jobbar inom samma bransch men skulle klassificeras olika med ett produktorienterat synsätt eftersom det ena erbjuder en tjänst och det andra en produkt. Med en marknadsorienterad klassificering hamnar de närmare varandra.
ICB har en produktorienterad klassificering på konsumentnivå med indelning i varor och tjänster, medan GICS har en mer marknadsorienterad klassificering på just konsumentnivån där fokus ligger på konjunkturkänslighet. Exempelvis om det rör sig om icke-konjunkturkänsliga detaljhandelsvaror som läkemedel, mat och dryck eller mer konjunkturkänsliga produkter som bilar, motorcyklar, restauranger och hotell.
Företagen klassificeras utifrån bolagets huvudsakliga affärsverksamhet och den viktigaste faktorn beror på var bolaget främst får sina inkomster ifrån.
Ofta är det så att aktier påverkas av faktorer som inverkar på hela branschen. Priset på guld påverkar till exempel guldbranschen, priset på olja oljebranschen etc. För att underlätta diversifiering och riskbedömning är det fördelaktigt att dela upp branscherna enligt vissa förutsättningar. Bolag i samma bransch analyseras oftast baserat på liknande faktorer.
Alla branscher har sina egna speciella egenskaper vad gäller kunskaper, risker, regelverk, konjunkturkänslighet, betavärde, p/e-tal samt andra specifika förhållanden som gör varje bransch unik. Tänk på detta när du gör en analys.
Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Ingenting som läses på Aktieskolan.se ska ses som rådgivning, vi skriver för att inspirera våra läsare till att skapa en bättre privatekonomi. Investeringar innebär alltid en risk och du står själv som ensam ansvarig över dina beslut. En stor del av Aktieskolans innehåll är skapat av frilansskribenter och samarbetspartners som tillsammans vill göra sajten bättre. Hittar ni något faktafel så önskar vi att ni rapporterar in det till oss.
Sidan innehåller samarbetslänkar till våra samarbetspartners (t.ex. Avanza bank). Det innebär att vi ibland kan erhålla en ersättning om du som besökare skapar ett konto hos vår partners via en länk från Aktieskolan.se. Du som besökare påverkas ej av länkarna. Läs hela vår disclaimer här.
Vi donerar till följande organisationer
Läs mer på Consiliumonline.se
Aktieskolan ägs av:
Consilium Online AB
Organisationsnummer:
559014-6725
Adress:
Borgås gårdsväg 4, 434 39 Kungsbacka
Kontakta oss:
kontakt@aktieskolan.se
