Branschindelning
Det finns i dag två stycken konkurrerande system när det kommer till indelning av verksamheter i olika branscher (branschindelningar), Global Industry Classification Standard (GICS) och Industry Classification Benchmark (ICB).
- Sprid riskerna i din investeringsportfölj genom att investera i flera olika branscher och marknader
Börja investera i dag!
Öppna ett kostnadsfritt ISK-
Investera i aktier & fonder
-
Sätt upp automatiskt månadssparande
-
100% kostnadsfritt att öppna konto
FRÅGOR & SVAR
Vad innebär branschindelning?
Branschindelning organiserar företag efter deras huvudsakliga verksamhet, vilket underlättar analys och jämförelse inom ekonomin. Detta kan inkludera sektorer som industri, tjänster, IT, hälsovård och finans. Indelningen sker ofta enligt standardiserade system som ISIC, vilket möjliggör internationella jämförelser.
Både GICS och ICB-systemen liknar varandra men har sina skillnader. GICS skapades av Morgan Stanley Capital International (MSCI) och Standard & Poor’s (S&P), medan ICB utvecklades av Dow Jones och FTSE, vilket reflekterar deras unika perspektiv på marknadsindelning.
10 grundläggande sektorer i varje bransch
Ovan visas de båda systemens grundläggande tio sektorer. GICS har vidare 24 industrigrupper, 68 industrier och 154 underindustrier medan ICB har 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer. Dessa system revideras med jämna mellanrum och då kan antalet klassificeringar ändras.
Enligt GICS själva finns mer än 37 000 företag i deras databas och enligt ICB finns över 60 000 bolag världen över i deras system. Båda systemen är egentligen ganska lika varandra, båda har exempelvis fyra hierarkier.
Rent generellt kan man säga att alla index som är kopplade till MSCI och S&P använder sig av GICS-klassificering och alla som använder sig av Dow Jones och FTSE använder sig av ICB-klassificeringen.
Produktorienterad eller marknadsorienterad klassificering
Branscher kan klassificeras på olika sätt, beroende på om man använder en produktorienterad eller en marknadsorienterad ansats. En produktorienterad klassificering fokuserar på de varor eller tjänster ett företag erbjuder.
Till exempel skiljer man på företag baserat på om de producerar fysiska produkter eller tillhandahåller tjänster. Ett företag som erbjuder utgrävningstjänster och ett som säljer grävskopor skulle ses som tillhörande olika kategorier trots att de verkar inom samma övergripande bransch.
Å andra sidan tar en marknadsorienterad klassificering snarare hänsyn till vilken marknad eller vilket kundsegment företagen riktar sig mot. I detta perspektiv betraktas företagen som närmare relaterade eftersom de båda agerar inom samma marknadsområde, även om de erbjuder olika typer av värde – det ena genom en tjänst och det andra genom en produkt.
Denna ansats understryker marknadsdynamik och kundbehov snarare än skillnader i produktutbud.
Produktorienterad klassificering på konsumentnivå
ICB har en produktorienterad klassificering på konsumentnivå med indelning i varor och tjänster, medan GICS har en mer marknadsorienterad klassificering på just konsumentnivån där fokus ligger på konjunkturkänslighet. Exempelvis om det rör sig om icke-konjunkturkänsliga detaljhandelsvaror som läkemedel, mat och dryck eller mer konjunkturkänsliga produkter som bilar, motorcyklar, restauranger och hotell.
Bolagets huvudsakliga affärsverksamhet
Företag klassificeras efter sin primära affärsverksamhet, vilket huvudsakligen baseras på var de huvudsakligen genererar sina inkomster. Branschtillhörighet är avgörande eftersom aktiekurser tenderar att påverkas av branschspecifika faktorer, exempelvis hur guldpriset påverkar företag inom guldsektorn eller oljepriset oljebranschen.
Denna klassificering underlättar för investerare att diversifiera sina portföljer och göra mer precisa riskbedömningar, eftersom företag inom samma bransch ofta påverkas av och analyseras utifrån likartade externa faktorer.
Alla branscher har sina egna egenskaper
Alla branscher har sina egna speciella egenskaper vad gäller kunskaper, risker, regelverk, konjunkturkänslighet, betavärde, p/e-tal samt andra specifika förhållanden som gör varje bransch unik. Tänk på detta när du gör en analys.
