Index – hur fungerar ett börsindex? [GUIDE] 2024

Anton Gustafsson profilbild

Anton har varit egenföretagare och investerat pengar i över 15 år. I dagsläget är han aktiv delägare i sex olika bolag och har bland annat vunnit pris som Årets Unga Företagare. Förkortad disclaimer: Investeringar innebär att du utsätter ditt kapital för risk. Ingenting på Akteiskolan.se ska läsas som finansiella råd. Sidan innehåller affiliatelänkar till Aktieskolans partners.

Anton Gustafsson profilbild

Anton har varit egenföretagare och investerat pengar i över 15 år. I dagsläget är han aktiv delägare i sex bolag. Han har bland annat vunnit pris som Årets Unga Företagare i Kungsbacka. Förkortad disclaimer: Investeringar innebär att du utsätter ditt kapital för risk. Ingenting på Akteiskolan.se ska läsas som finansiella råd. Sidan innehåller affiliatelänkar till Aktieskolans partners.

SÅHÄR KAN DU RÄKNA

Såhär fungerar ett aktieindex

Ett aktieindex speglar samlingen av utvalda aktier för att visa den övergripande marknadsrörelsen och den ekonomiska hälsan. Genom att betrakta ett aktieindex får investerare en ögonblicksbild av marknadstrender och aktieprestationer.

Startpunkten för aktieindex
Vanligtvis börjar ett aktieindex med en baspoäng, ofta satt till 100, för att enkelt spåra procentuella förändringar. Dock följer inte alla index denna standard; till exempel satte Dow Jones Industrial Average (DJIA) sin startpunkt till 34,59, vilket representerar ett genomsnitt baserat på aktiekurser dividerat med antalet aktier i indexet.

Exempel på aktieindex

  • OMXS30 (OMX Stockholm 30): Representerar de 30 mest handlade aktierna på NASDAQ OMX Stockholm, vilket ger en indikation på de största företagens prestationer på den svenska marknaden.
  • OMXSPI: Omfattar alla aktier listade på Stockholmsbörsen, vilket ger en bred översikt över hela marknadens prestation.

Betydelsen av aktieindex
Aktieindex är avgörande för investerare som vill förstå marknadsrörelser, identifiera trender och fatta välgrundade investeringsbeslut. Genom att följa index som OMXS30 eller OMXSPI kan investerare få insikter i de mest dynamiska sektorerna eller den övergripande marknadshälsan.

Index

Såhär kan du räkna på index och börsindex

Grundläggande beräkning av indexförändringar
För att förstå marknadsutvecklingen är det viktigt att kunna räkna på index och börsindex. En grundläggande metod för att beräkna procentuell förändring i ett index är att dividera det senare indexvärdet med det tidigare och sedan subtrahera 1.

Exempel på beräkning
Anta att ett index var på 1437 den 1 januari och ökade till 1552 den 31 december. Beräkningen skulle se ut så här:
15521437=1,08
Det innebär en uppgång på 8 procent under året.

Betydelsen av indextal
Det är viktigt att notera att ju högre indexvärdet är, desto fler punkter krävs det för att uppnå samma procentuella förändring. Till exempel, en ökning från 200 till 400 innebär 200 punkters ökning, medan en ökning från 2000 till 4000 innebär en ökning med 2000 punkter. Denna dynamik visar hur indexvärdena tenderar att stiga snabbare över tid även om den faktiska tillväxttakten är konstant.

Användning av logaritmisk skala för jämnare kurvor
För att göra indexkurvor mer jämförbara över tid, särskilt när man analyserar långa tidsserier, kan en logaritmisk skala användas. Genom att använda logaritmer av indexvärdena blir kurvan jämnare och mer representativ för den faktiska tillväxttakten.

Diverse metoder för indexberäkning
Det finns flera metoder för att beräkna ett aktieindex, var och en med sina egna styrkor och begränsningar. Det är viktigt för investerare och analytiker att förstå dessa metoder för att göra välgrundade beslut baserade på indexdata.

Prisviktat index

Ett prisviktat index är en metod för att mäta aktiemarknadens prestation där varje akties pris bidrar till indexets totala värde. Till skillnad från viktade index som baseras på företagens marknadsvärde, fokuserar prisviktade index enbart på aktiekurserna.

Beräkning av prisviktade index
För att beräkna ett prisviktat index summeras priset på alla aktier i indexet och resultatet divideras sedan med antalet aktier. Ofta används en justerad divisor för att korrigera för faktorer som aktiesplittar, för att indexet ska återspegla endast förändringar i aktiekurserna.

Exempel på prisviktat index: Dow Jones Industrial Average
Dow Jones Industrial Average (DJIA) är ett välkänt exempel på ett prisviktat index som omfattar 30 ledande amerikanska företag. I DJIA påverkar varje akties prisändring indexet lika mycket, oberoende av företagets storlek eller totala marknadsvärde.

Utmärkande drag och kritik
Ett kännetecken för prisviktade index är att aktier med högre pris kan påverka indexet mer än lägre prissatta aktier, även om den procentuella förändringen är större för de billigare aktierna. Detta har lett till kritik mot prisviktade index som DJIA för att de inte ger en heltäckande bild av marknadens prestation.

Betydelsen av marknadsvärde
Det är viktigt att notera att prisviktade index inte tar hänsyn till företagens marknadsvärde, vilket kan resultera i en skev bild av marknadens verkliga tillstånd. Denna begränsning är en viktig punkt i diskussionen om huruvida prisviktade index är en effektiv metod för att mäta marknadsprestationer.

Marknadsviktat index

Detta index innebär att varje bolag viktas i förhållande till dess marknadsvärde vilket avspeglar varje individuell aktieförändring mer rättvist gentemot indexet. Nackdelen är att volatila aktier som ofta rör sig mycket upp och ner kan påverka indexet orättvist.

Observera att nedanstående exempel är förenklade beskrivningar av hur ett index beräknas, i verkligheten sker mycket mer justeringar.

Exempel
Företag   Aktiekurs   Antal aktier   Marknadsvärde 
Bolag A   $10           1 000          $10 000
Bolag B   $10           2 000          $20 000
Bolag C   $20           1 000          $20 000

Prisviktat index: (10 + 10 + 20) / 3 = 13,33
Marknadsviktat index: (10 000 + 20 000 + 20 000) / 3 = 16 667

Prisviktat index
Bolag A 25 %
Bolag B 25 %
Bolag C 50 %

Marknadsviktat index
Bolag A 20 %
Bolag B 40 %
Bolag C 40 % 

Varje aktie påverkar alltså index olika mycket beroende på om det är prisviktat eller marknadsviktat. Anta att bolag A:s aktiekurs ändras från $10 till $15, allt annat lika. Förhållandena ser då ut som följer:

Företag   Aktiekurs   Antal aktier   Marknadsvärde 
Bolag A   $15           1 000          $15 000
Bolag B   $10           2 000          $20 000
Bolag C   $20           1 000          $20 000

Nya index blir som följer:

Prisviktat index: (15 + 10 + 20) / 3 = 15
Marknadsviktat index: (15 000 + 20 000 + 20 000) / 3 = 18 333

Det prisviktade indexet har förändrats med 12,5 % (15 / 13,33 = 1,125)
Det marknadsviktade indexet har förändrats med 10 % (18 333 / 16 667 = 1,10)

Stockholms generalindex OMXSPI är ett marknadsviktat index.

Dow Jones Industrial Average

Dow Jones Industrial Average, förkortat DJIA, är ett av de mest kända och använda aktieindexen globalt. Skapat av Charles Dow, en av grundarna till Wall Street Journal, fungerar detta prisviktade index som en barometer för den amerikanska ekonomins tillstånd och innehåller trettio av de största och mest betydelsefulla företagen i USA, noterade på NYSE och Nasdaq.

Komponenterna i DJIA
DJIA består av en dynamisk lista över företag som representerar den amerikanska ekonomins industriella sektor. Dessa företag anses vara ledande inom sina respektive branscher och har en stor påverkan på marknadstrender och ekonomiska riktningar.

Betydelsen av DJIA
Som ett av de äldsta och mest citerade indexen är DJIA ofta en indikator för inte bara den amerikanska utan även den globala marknadens hälsa. Indexets rörelser analyseras noggrant av investerare, ekonomer och policybeslutsfattare för att få insikt i ekonomiska trender och möjliga framtida riktningar.

Prisviktning och dess effekter
Till skillnad från marknadsvärdesviktade index tar DJIA endast hänsyn till aktiekurserna i sin beräkning, vilket innebär att företag med högre aktiepriser har större inverkan på indexets rörelser. Denna metodik har både sina fördelar och nackdelar och har varit föremål för diskussion och analys inom finansvärlden.

Nasdaq

Stod ursprungligen för National Association of Securities Dealers Automated Quotations, men är numera att betrakta som ett eget substantiv vilket har gjort det mer acceptabelt att skriva det utan stora bokstäver: Nasdaq. Själva indexet brukar dock vanligtvis skrivas med versaler. Många teknikbolag som exempelvis Microsoft, Dell och Intel är noterade på Nasdaq som alltså främst är en börs för teknologiska företag. 

Nasdaq är egentligen en elektronisk aktiebörs (dvs. utan handelsgolv där mäklarna handlar med varandra) med ungefär 5 000 marknadsnoterade bolag. Det främsta indexet är NASDAQ Composite som innefattar samtliga noterade bolag. NASDAQ Composite är det index som åsyftas när man talar om NASDAQ-index och publicerades med basvärde 100.

Det finns även andra index, exempelvis NASDAQ-100 som omfattar de hundra största bolagen. Finansbolag och investmentbolag är inte inräknade i detta index, de återfinns i stället i NASDAQ Financial-100.

DAX

En förkortning för Deutscher Aktien IndeX 30. DAX består av de trettio största bolagen som handlas på Frankfurt Stock Exchange i Tyskland och är ett marknadsviktat index. 

FTSE 100 index

Marknadsviktat index som betyder Financial Times Stock Exchange. Består av de hundra största företagen noterade på Londonbörsen. Basindex sattes till 1000.

Nikkei 225

Ett prisviktat index för Tokyo Stock Exchange som beräknas av dagstidningen Nihon Keizai Shimbun. Består av de 225 största företagen från samtliga sektorer.

S&P 500

Ett index som består av de femhundra största bolagen som handlas på NYSE (New York Stock Exchange) och Nasdaq, de flesta bolagen är amerikanska. S&P står för Standard & Poor’s, namngivet efter företaget som skapade och bevakar indexet. Läs mer om S&P500 på Yahoo finance.

OMXSPI

Står för OMX Stockholm Price Index och omfattar alla aktier som är noterade på den nordiska börsen i Stockholm och är ett marknadsviktat index. Ett prisindex tar endast hänsyn till kursutvecklingen och inte återinvesterade belopp och visar följdaktligen endast utvecklingen för kursrörelser.

Fördjupa din kunskap om finansvärlden

För att ytterligare utforska och förstå de koncept och termer som nämns i denna artikel, rekommenderar vi att du besöker vår omfattande ordlista med fokus på investering och börsen

Denna ordlista innehåller detaljerade förklaringar av över 100 nyckeltal inom finans och investeringsvärlden, tillsammans med djupgående artiklar som belyser varje begrepps betydelse och tillämpning. 

Oavsett om du är nybörjare eller en erfaren investerare, erbjuder vår ordlista värdefulla insikter för att bredda din förståelse och stärka dina investeringsstrategier.

Picture of Anton Gustafsson

Anton Gustafsson

Artikeln är faktagranskad och publicerad av Anton Gustafsson, VD och grundare av Consilium Online AB som i sin tur äger Aktieskolan.se. Anton har startat och drivit olika företag sedan 18 års ålder och investerat pengar i aktier och fonder i över 15 år.

Artikeln är faktagranskad och publicerad i enlighet med vår Policy för faktagranskning och vår Redaktionella policy.